Barnen är våran framtid
Första dagen i skolan blev lika lugn som en dag ute på stilla havet.
Hade en lektion som var engelska, har en ny lärare så skulle skriva ett "hej" brev till henne om oss.
När hon sa till klassen att vi skulle skriva ett brev till henne hörde man ett stort suck.
Jag själv är jätte dålig på att skriva engelska, jag tror att en treåring skulle vara bättre än mig.
Min fantasi har inte heller gått igång heller...
Efter den lektionen gick jag och flickorna på stan.
Åt på Sub, en mumsig kyckling macka hoppade in i magen.
Samtidigt när kycklingen for runt i munnen så kunde man se
på MTV. Jag kom fram till att barn är inget jag ska skaffa på några år.
Tänk på alla stackars barn som har en förälder som kändis.
Tex som Angelina, Katie och Madonnas barn.
Hörde idag att Angelina ville ha en egen våning för sig själv när hon skulle få tvillingarna.
Katie köper massor av design kläder till lilla Suri.
Madonna har åkt ( vart det nu var) adopterat ett litet barn.
Jag undrar om kändisar vill ha barnen?
Eller om dom bara vill ha mer uppmärksamhet.
Med tänke på hur mycket dom spenderar på barnvakter, som ska ta hand om barnen dygnet runt.
Medan deras energi går till att köpa dem perfekta skorna elr hitta den perfekta klubben att festa.
Undra om dem vet hur det är att ha en familj som samlas varje kväll hemma, äter tillsammans en måltid
pratar om vad som har hänt under dagen. Vissa dagar kan familjen samlas framför tv, se en film och äta massa gott.
Undra om dem har något sånt liv?
Snart ska Sun komma, gå ut med hunden, te och heroes <3
Växa upp
Jag känner mig äldre och har något slags koll över skolan.
Medan ettorna elr sjuorna så är allt nytt och främande.
jag gillar inte att bli äldre men att känna sig mognare är härligt.
Vet inte hur mycket mognare jag har blivit men jag känner att
kroppen förbereder sig att bli vuxen.
Vilket är väldigt läskigt, att bli vuxen.
Har svårt att se mig som vuxen, ha ett arbete, tjäna egna pengar, kunna
göra sina egna val.
För mig har det alltid varit mamma som är vuxen och jag barnet.
Mamma finns där för att fixa ekonomin, bestäma vad jag får och inte får göra.
Snart är det inte mammas problem ut det är mina egna problem,
Det skrämer mig enormt mycket!
Jag vill men ändå inte växa upp.
Ska försöka ta ett år i taget.
Börjarde som sagt tvåan idag.
Minna har börjat tvåan på det estetiskapogramet i Luleå.
Hmm... kommet ta tid att få in det i huvudet.
Hon ser inte vuxen ut, hon ser rädd ut.
Är hemma mitt hemma?
Vanligt skulle man nog känna sig hemma och tycka det är jävligt skönt att sova i sin egna säng.
Vanligt skulle man nog känna en stor skön lättnad att allt över, att allt är lungt och skönt.
Att man skulle älska att ligga i sin säng, lyssna på musik och äta en tallrik päron fil.
Mitt problem är bara att jag inte alls gillar det.
Jag älskar att kunna dela mitt varma rum med någon annan.
Att höra hur alla viskar mellan varandra eller att något händer utanför mitt fönster.
Att det aldrig blir tyst och stilla.
Jag känner mig hemma då...
Lever, i alla fall 50% av mig.
Lever!!
Som sagt jag lever, har varit lite här och var i landet och utanför landet.
Bloggen kommer igång igen precis idag.
Är bara otroligt trött och lite smått borta i skallen.
Fryser gör jag!!
Fryser lika mycket som en nakenhund skulle göra i norpolen.
Vad är det för värme vi har här uppe?
Börja bli lite hungrig klockan är vid elva...
